Vad kostar missmatchningen? Är åtgärderna mot den kostnadseffektiva?

Många företagare uppger att de har svårt att rekrytera, trots att antalet arbetssökande är stort. Priset, såväl socialt som ekonomiskt, för denna missmatchning är högt. Går det att mäta hur högt? Vilka investeringar krävs för att komma till rätta med problemen? Och vad är kostnaden för dessa?

Sverige har enorma utmaningar, ekonomiska såväl som demografiska. Andelen av befolkningen som är i yrkesverksam ålder kommer att sjunka. Allt färre ska betala välfärden för allt fler. Samtidigt sker inträdet på arbetsmarknaden senare och senare. Därtill kommer en missmatchning, det vill säga att företagen har svårt att hitta kvalificerad personal, trots hög arbetslöshet.

Att möta globaliseringen rätt är en annan utmaning. Sveriges företag får tillgång till nya, växande marknader men under hård konkurrens. Affärer väntar inte tills man fått tag i rätt personal.

Missmatchningens kostnader kan beskrivas på flera sätt: minskad produktivitet, missade affärer, utanförskap och sist, men inte minst, den enskildes lidande. Förändringar behövs. Priset, såväl socialt som ekonomiskt, för denna missmatchning är högt. Går det att mäta hur högt? Hur kostnadseffektiva är dagens åtgärder? Eldar vi för kråkorna?

Medverkande:

  • Irene Wennemo, huvudsekreterare i socialförsäkringsutredningen,
  • Martin Ådahl, chefekonom (C),
  • Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega,
  • Lars Kry, vd Proffice,
  • Gunnar Axén, (M) ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott
  • m.fl.


Moderator: Thomas Gür

Läs mer på Facebook