Bemanningsbranschen kraftigaste motorn för integration på arbetsmarknaden

Bemanningsbranschen öppnar upp arbetsmarknaden för utlandsfödda. I en debattartikel på Sydsvenska Dagbladet (3/10 2014) vidareutvecklar Bemanningsföretagens förbundsdirektör Henrik Bäckström ett inlägg om integration och arbetsmarknad av Sacos Göran Arrius. Bemanningsbranschen anställer 66 procent fler anställda utanför EU/EES-området än övriga arbetsmarknaden, och restriktioner mot branschen vore ett hårt slag mot dem som står långt från arbetsmarknaden.

Göran Arrius, ordförande för akademikerförbundet Saco, skriver att den tillträdande regeringen måste prioritera en fungerande integrationspolitik, och pekar ut arbetsmarknaden som det viktigaste området för att integrationen ska bli verklighet (Aktuella frågor 29/9). 

Göran Arrius slår också fast att den bästa integrationen sker på arbetsplatserna. Inom bemanningsbranschen står dörrarna redan öppna till ett innanförskap. 

Den svenska bemanningsbranschen anställer enligt Statistiska centralbyrån 66 procent fler födda utanför Europa än resten av arbetsmarknaden. Vänsterpartiets och Socialdemokraternas kritik mot bemanningsbranchen går alltså inte ihop med Sacos önskemål. Stryper man bemanningsbranchens möjligheter stryps också ett redan väl fungerande system för integration på arbetsmarknaden.

Nyckeln till anställning av utlandsfödda ligger i bemanningsföretagens särskilda erfarenheter och kunskap; att matcha rätt kompetens med rätt jobb. Bemanningsföretagen kan ta vara på den arbetssökandes kapacitet, oavsett var den som söker jobbet ifråga är född. 

Eftersom bemanningsföretagen har ständiga kontakter med företag utgör inte ålder och brist på arbetslivserfarenhet och meriter samma hinder för anställning, rekrytering eller omställning som på arbetsmarknaden i övrigt.

Göran Arrius vill ge arbetsförmedlingen mer pengar för att göra något som bemanningsföretagen har sysslat med ganska länge. 

Redan 2020 kommer det att finnas ett kraftigt underskott på arbetskraft i landet, bland annat på grund av att färre kommer ut i arbete än de som går i pension. För att klara den utmaningen och hålla landets ekonomi i rullning måste den kompetens som redan finns användas på rätt sätt och Sverige måste visa att det finns plats för ny arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. 

Utlandsfödda oavsett utbildning och arbetslivserfarenhet drabbas hårt av utanförskapet. Deras kompetens slarvas bort på arbetsmarknaden. Misslyckad eller utebliven jobbmatchning drabbar enskilda människor och företag, men i förlängningen även samhällsekonomin. 

När företagen rekryterar på nya sätt kan de få fatt i kompetens som de tidigare sökt med ljus och lykta, eller kanske inte ens visste att de behövde. Men alla rekryteringar är kostsamma och kräver sin speciella kompetens. 

Medan debatten pågår om vad som ska göras för att öka utlandsföddas möjligheter på arbetsmarknaden anställer bemanningsbranschen konstant människor från den gruppen.

Flera studier av Pernilla Andersson Joona, docent i ekonomi och Eskil Wadensjö, professor i nationalekonomi, visar att det finns fler utlandsfödda inom bemanning jämfört med andra branscher, och att de ofta går vidare till anställning i andra branscher.

Andersson Joona och Wadensjö pekar också på att bemanningsbranschen erbjuder trygga jobb med kollektivavtal som ger samma förhållanden som andra branscher.

Första jobbet är en inträdesbiljett. Kontakterna, kompetensen och möjligheterna för utlandsfödda att få den biljetten finns hos bemanningsföretagen. De bidrar till att öppna upp arbetsmarknaden. 

Eventuella politiska åtgärder som begränsar bemanningsföretagens verksamhet skulle kväva landets kraftigaste motor för integration på arbetsmarknaden. 

 

Henrik Bäckström

Förbundsdirektör Bemanningsföretagen

 

Läs debattartikeln på Sydsvenksa Dagbladets webbplats