Begränsning av bemanningsföretagen begränsar välfärden

Den senaste veckan har bemanningsbranschen utsatts för en orättfärdig demonisering. I samband med denna kommer krav från fackförbund och politiska grupperingar på vänsterfalangen om att inskränka eller förbjuda branschen. Vi vill här åskådliggöra vad svensk arbetsmarknad går miste om, om dessa krav skulle verkställas.

Dagens Industri 2009-12-11

Bemanningsbranschen har växt till sig under senare år. Bemanningsföretag har i dag 60 000 anställda, fler än vad de flesta LO-fack har som medlemmar. Våra medlemsföretag är auktoriserade, vilket innebär att bland annat kollektivavtal är obligatoriskt. Genom att förespråka begränsningar jobbar facken emot sina egna medlemmar. Det är närmast stötande att samtidigt som vi som arbetsgivarpart kontinuerligt förhandlar kring förbättrade och utvecklade kollektivavtal, jobbar LO-facken med att begränsa branschen.

Men framförallt; genom att ställa krav på begränsningar säger man nej till följande sex väsentliga bidrag till arbetsmarknadens funktion, samhällsekonomin och därmed välfärden:

1. Jobbkompletterare. Bemanningsföretag skapar fler jobbmöjligheter för fler individer. Andelen unga är dubbelt högre än på arbetsmarknaden i stort. Senioruthyrningen slår nya rekord. Generationsväxlingen blir viktig när 40-talisterna pensioneras. För personer som är inlåsta i jobb är branschen en utväg via karriärväxling.

2. Jobbpusslare. En undersökning visar att så många som 65 % av bemanningsjobben inte skulle erbjudas om de inte genererades via bemanningsföretag ( Eurociett, European Confederation of Private Employment Agencies). I branscher där jobben karaktäriseras av oregelbundenhet är branschen också viktig. I stället för att en servitris arbetar på fyra restauranger för fyra arbetsgivare kan denne ha EN anställning hos EN arbetsgivare som har ansvaret för att pussla ihop jobben till heltid. Detta är givetvis smidigare vare sig det handlar om semester, lön, pension, föräldraledighet eller utvecklingssamtal. Även specialister, chefer och vd:ar hyrs ut i allt större utsträckning.

3. Jobbunderlättare. Andelen anställda med utländsk bakgrund är dubbelt högre i bemanningsbranschen än på arbetsmarknaden i stort. Tillsammans med Arbetsförmedlingen görs flera insatser för att unga, funktionshindrade och utlandsfödda skall komma i jobb. Här har bemanningsföretag en viktig roll i att sänka trösklar. Andra arbetsgivare anställer sällan personer som är i utanförskap (TCO-rapport).

4. Jobbredovisare Genom den obligatoriska auktorisationen för bemanningsföretag minskar utrymmet för oseriösa aktörer märkbart. Offentliga upphandlare, medarbetare och kunder väljer allt oftare auktoriserade bemanningsföretag. I samarbete med Skatteverket har projektet vita jobb genomförts.
 
5. Jobbmaximerare. Bemanningsföretag är experter på att bemanna olika projekt. Skulle kungen och Carl Bildt utan inhyrd tolk ha pratat japanska under det kejserliga statsbesöket, statsminister Reinfeldt fixat middagen utan inhyrd kock på Nobelfesten, oppositionsledare Mona Sahlin varit glad utan en färsk, nyutburen tidning och skulle miljöpartiets Maria Wetterstrand varit nöjd med ett havererat försök att införa vägtullar i Stockholm?

6. Jobbförmedlare. Enligt Arbetsförmedlingen annonserade bemanningsföretag efter över 100 000 jobb förra året. Det behövs olika vägar för att komma i jobb, vilket kräver samarbete mellan offentliga och privata lösningar.

Både forskare och politiker säger att antalet arbetade timmar i ekonomin är avgörande för välfärden. Totalt arbetar 120 000 personer någon gång årligen i branschen. Få branscher är större och därför blir vårt bidrag så centralt.

Bemanningsföretag bidrar till samhällsekonomin genom ökade inkomstskatteintäkter och minskade utbetalningar från trygghetssystemen när allt fler jobbar. De krafter som nu vill begränsa bemanningsföretagen säger nej tack till just vad de är ute efter – en fungerande arbetsmarknad för alla som ger bättre samhällsekonomi som i sin tur avgör välfärden.

Henrik Bäckström
förbundsdirektör Bemanningsföretagen