Ny lagstiftning om arbetsrättsliga villkor i upphandling

Från och med 1 juni 2017 införs ny lagstiftning som kopplas till upphandlingsrätten. I korthet innebär det att upphandlingslagarna kompletteras med bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor.

Syftet med lagstiftningen
Lagstiftarens målbild med bestämmelserna är att motverka att offentliga kontrakt utförs av arbetstagare som inte har skäliga arbetsvillkor och att minska risken för snedvridning av konkurrensen genom social dumpning. Regeringen kompletterar upphandlingsreglerna för att dessa ska säkerställa att de anställda som utför arbete för det offentliga ska ha de villkor som arbetsmarknadens parter kommit överens om.

Regeringen menar att leverantörer inte ska vinna offentliga kontrakt genom att konkurrera med sämre villkor och att detta uppfattas som särskilt vanligt i det som regeringens förarbeten benämnt ”riskbranscher”, till exempel serviceentreprenad, bygg och taxi.

Det finns inget stöd i förarbetena som pekar ut branscher eller vad behövlighetsbedömningen ska grundas på. Förutom ovan nämnda branscher har det även talats om livsmedel samt vård och omsorg.

Vad innebär dessa nya regler
I korthet innebär bestämmelserna att upphandlande myndigheter är skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med centralt tecknat kollektivavtal om det är behövligt och möjligt samt att värdet på upphandlingen överstiger tröskelvärdena. Vad som anses vara behövligt är emellertid inte tydligt eller reglerat i lagstiftningen. Dessutom kan det i vissa branscher vara mycket svårt att fastställa miniminivån på lön. Därmed behöver heller inte myndigheten ställa kraven, även om det anses vara behövligt.

Viktigt är också att den upphandlande myndigheten måste vara transparenta med sina krav på området. Det räcker inte att enbart hänvisa till ett kollektivavtal, alla villkor som ställs måste finnas med i upphandlingen.

Kraven följer med i flera led
Enligt de nya bestämmelserna ska myndigheterna kräva att den avtalade leverantören säkerställer att dennes underleverantörer i alla led av underleverantörskedjan som direkt medverkar till att kontraktet uppfylls följer de ställda kraven i upphandlingen. Det framgår inte hur långt ner i kedjan kraven kan sträcka sig, men klart är att det kan handla om flera led. Kravet innebär att den leverantör som tecknat kontraktet med till exempel en kommun också ansvarar för att de arbetsrättsliga villkoren kommer att efterlevas av dennes underleverantörer.