Debatt: Snedvrid inte debatten om hyrläkare

En debatt bör alltid utgå från korrekt och relevant fakta. Konkurrensverkets rapport som kom häromdagen bidrar till en ytlig och klichéartad diskussion kring resursläkare.

I rapporten framställer Konkurrensverket det som att kostnaderna för resursläkare urholkar ekonomin för såväl privata som offentligt ägda vårdcentraler. Det finns ingen analys kring användandet av resursläkare, eller vad alternativet skulle vara. Värdet av rapportens ytliga slutsats är därför högst tvivelaktig, och därtill floskelsprängd.

Bemanningsanställda utgör en mycket liten andel av den totala vårdpersonalen och den totala kostnaden – mindre än en procent. När man belyser kostnaderna för att anlita bemanningsföretag bör man även se på effektiviteten. Genom att bryta ner kostnaderna för hur mycket den inhyrda läkaren kostar per timme, 776 kr, jämfört med den landstingsanställdes kostnad, 654 kr, blir skillnaden inte stor. Addera sedan att resursläkaren träffar i snitt 12 patienter per dag att jämföra med att sjukhusläkare kan träffa så få patienter som 2 patienter per dag mellan möten och annan administration (Den sjuka vården 2.0).

Vårdbemanning används när det blir billigare eller bättre än alternativet. Eller som ofta är fallet i utflyttningsorter och glesbygd – det enda alternativet, speciellt i fråga om specialistvård. Om man jämför två tabeller i Konkurrensverkets rapport ser man att 6 av de 10 högst placerade regionerna korrelerar rörande hög utflyttning/högt användande av resursläkare.

Konkurrensverket kommer till den halsbrytande slutsatsen att brist på läkare leder till högre nyttjande av resursläkare, inte mindre vård. Alternativet till ett ”bemannat” arbetspass är att vården begränsas eller inte fungerar, vilket i första hand drabbar patienten. Väntan, oro och i förlängningen en längre tid som sjuk eller oför är en ovärdig följd av en vård som inte levererar. Oförmåga hos patienten att återgå till arbete leder till en samhällskostnad i sig. Men brist på rätt resurser får även andra följder. Om en nyckelperson som en narkosläkare inte finns, lamslås ett helt operationsteam, vilket också innebär en kostnad. Bemanningsföretagens lösningar för vårdsektorn är viktiga för patienten, vårdapparaten och samhället.

Vårdbemanning minskar även slitsam och dyr övertid för befintlig personal. Flera landsting har bötfällts av arbetsmiljöverket för att deras personal överskrider tillåten övertid, vilket ökar risken för både arbetsskador och vårdskador. Bemanningsbranschen utmärks av en auktorisation som garanterar att leverantören är seriös och följer lagar och regler. När en läkare hyrs in från ett auktoriserat företag får både medarbetare och kunder en ökad trygghet.

Konkurrensverket kommer till slutsatsen att resursläkare urholkar och riskerar vården. Jag skulle vilja säga att det är tvärtom, utan resursläkare urholkas vården. Konkurrensverkets frånvaro av analys förblindar dem för det faktum att resursläkare bidrar till att det finns en fungerande vård runt om i landet, varje dag, ja, varje timme! En sak slår Konkurrensverket fast - tillgången på läkare är av central betydelse för möjligheterna att bedriva vårdcentral och erbjuda en god vård. Utan resursläkare uteblir konsultationer, behandlingar och operationer. De som framförallt får betala då är patienterna som står utan vård. Vem vill ansvara för den kostnaden?

Henrik Bäckström
Förbundsdirektör Bemanningsföretagen

kostand per patient

 

Läs debattartikeln på Dagens Samhälles webbplats