Debatt: Hyrläkarstopp kan bli en jojoeffekt

Henrik Bäckström debatterar i Blekinge Läns Tidning om konstruktiv dialog för att stärka svensk sjukvård.

Landstinget i Blekinge har beslutat om hyrstopp för vårdpersonal. Erfarenhet visar att detta troligen kommer att skapa en jojoeffekt med ökad inhyrning. Bemanningsbranschen efterfrågar ett konstruktivt samarbete med landstingen för att stärka och förbättra den svenska vården.

Den svenska vården är i kris och Blekinge är inget undantag. I ett logiskt krumsprång får bemanningsbranschen, som jag företräder, ofta felaktigt skulden. Landstingsstyrelsens ordförande i Blekinge, Kalle Sandström, kallar själv beslutet om hyrstopp både drastiskt och en panikbromsning. Och drastiskt kan bli fel; historien visar att hyrstopp i en jojoeffekt ökat inhyrningen.

Summan i Sverige för inhyrd personal är cirka 0,7 procent av verksamhetskostnaderna. Av landstingens personal är cirka 20 000 helt frånvarande årligen. Om inhyrning helt skulle undvikas behöver landsting och kommuner lösa det som innebär stora svårigheter redan i dag, som rekrytering till landsbygd, specialister där de behövs, och bemanning vid semestertider, helger och storhelger. Inget tyder på att detta skulle sänka kostnader eller höja kvaliteten.

Vårdkostnaderna skulle nämligen inte minska med sin 0,7-procentandel utifall att ett hyrstopp skulle införas. Man måste dra bort summor som rör konkret vårdleverans och därtill ett antal andra kostnadsposter. Några exempel är:

• Inhyrda läkare leder till minskade kostnader då vårdinsatser kan inledas tidigare och i bästa fall hejda allvarligare förlopp. Hyrläkare beräknas göra 11 000 vårdinsatser per dag på vårdcentraler (Läkarförbundets undersökning av primärvårdens bemanning, 2013).

• Minskade kostnader med effektivare nyttjande av vårdtid (en frånvarande narkossköterska innebär att hela resterande operationsteam står sysslolöst).

• Inhyrningskostnad kan inte jämföras rakt av med direktanställd personals lönekostnad, då inhyrningskostnaden inkluderar samtliga indirekta personalkostnader (sociala avgifter, försäkringar, bemanningsföretagets administrations-, rekryteringskostnader etcetera).

Bemanningsföretagen har utformat tre konkreta punkter som i samarbete med landstingen kan säkra svensk vård. Kortfattat behövs ett permanent branschråd för att diskutera hur bemanningsföretag kan bistå med att lösa vårdens utmaningar, tydlig statistik från landstingen över inhyrningskostnaderna och att landstingen inkluderar kvalitet, helhetslösningar och långsiktighet i skallkraven för sina upphandlingar av bemanningstjänster.

Bemanningsbranschen är inte problemet, utan en del av lösningen.

Henrik Bäckström
Förbunsdirektör Bemanningsföretagen

Läs debattartkeln på blt.se