Personal från bemanningsföretag räddar vården

Henrik Bäckström debatterar vårdbemanning i Borås Tidning.

Tre politiker (C) debatterar i Borås Tidning (150922) om ”krafttag mot hyrläkare”. Det ger sken av extern problematik när det faktiskt är vårdbemanning som löser den svenska vårdens personalförsörjningsproblem. Bemanningsbranschen efterfrågar återigen ett konstruktivt samarbete för att stärka den svenska vården.

 

I ett logiskt krumsprång får bemanningsbranschen, som jag företräder, ofta felaktigt skulden för den svenska vårdkrisen. De tre politikerna, hemmahörande i varsitt landsting, manar till hyrstopp. De oroar sig för patientsäkerhet och kvalitet men efterfrågar dock fortfarande inhyrning, på långtidskontrakt. Jag kan försäkra dem på alla punkter. Utformningen av avtalen hindrar inte långtidsinhyrning. Patientsäkerhet och kvalitet är garanterat mycket högre med kompetent hyrpersonal på plats än med vakanser. Det oroande i deras resonemang ur landstingens perspektiv är att hyrstopp ofta leder till en jojo-effekt.

Inhyrd vårdpersonal i hela landet utgör cirka 0,7 procent av landstingens verksamhetskostnader. Av fast personal är cirka 20 000 av olika orsaker helt frånvarande årligen. Utan inhyrning måste landsting och kommuner ordna med ersättare vid personalfrånvaro, rekrytering till landsbygd, specialister där de behövs och bemanning vid ledigheter osv. Inget tyder på hyrstopp skulle sänka kostnaderna eller höja kvaliteten.

Vårdkostnaderna skulle nämligen inte minska med sin 0,7-procentandel utifall ett hyrstopp skulle införas. Man måste dra bort kostnader som:

  • Inhyrda läkare leder till minskade kostnader då vårdinsatser kan inledas tidigare och i bästa fall hejda allvarligare förlopp. Hyrläkare beräknas göra 11 000 vårdinsatser/dag på vårdcentraler. (Läkarförbundets undersökning av primärvårdens bemanning, 2013).
  • Kostnadseffektivt nyttjande av vårdtid (en frånvarande narkossköterska innebär att resterande operationsteam står sysslolöst).
  • Inhyrningskostnad inkluderar samtliga indirekta personalkostnader (sociala avgifter, försäkringar, bemanningsföretagets administrations-, rekryteringskostnader etc).

Bemanningsföretagen har utformat tre konkreta punkter som i samarbete med landstingen kan säkra svensk vård. Kortfattat behövs ett permanent branschråd för att diskutera hur bemanningsföretag kan bistå med att lösa vårdens utmaningar, tydlig statistik över inhyrningskostnader, och kvalitet, helhetslösningar och långsiktighet ingår i skallkraven för upphandlingar av bemanningstjänster.

Bemanningsbranschen är inte problemet, utan en del av lösningen.

Henrik Bäckström
Förbundsdirektör Bemanningsföretagen

Läs debattartikeln på bt.se
Samma debatt har utspelat sig i Västerviks-Tidningen