Klagomål om undantaget från undantaget

Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter under artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Detta genom att bibehålla begränsningar för bemanningsföretag i form av det s.k. ”undantaget till undantaget” i 38 § andra stycket lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (härefter ”MBL”).

Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter under artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Detta genom att bibehålla begränsningar för bemanningsföretag i form av det s.k. ”undantaget till undantaget” i 38 § andra stycket lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (härefter ”MBL”). Av 38 § MBL följer att innan en arbetsgivare beslutar att låta någon utföra visst arbete för hans räkning eller i hans verksamhet utan att denne ska vara arbetstagare hos honom, ska arbetsgivaren på eget initiativ förhandla med den arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal för sådant arbete.

Skyldigheten att förhandla gäller dock inte om arbetet som ska utföras är kortvarigt och av tillfällig natur eller om det kräver särskild sakkunskap. Detta undantag är emellertid inte tillämpligt vid inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag enligt 38 § andra stycket MBL, det så kallade ”undantaget från undantaget”. Följaktligen föreligger det alltid en skyldighet att förhandla med arbetstagarorganisationen när en arbetsgivare avser anlita arbetskraft från ett bemanningsföretag.

Bemanningsföretagen anser att undantaget från undantaget i 38 § andra stycket MBL för bemanningsföretag utgör en särbehandling och ett hinder som står i strid med artikel 4.1 i bemanningsdirektivet, och vilket inte kan motiveras. Bestämmelsen är under alla omständigheter inte proportionerlig. Bestämmelsen strider därför mot artikel 56 i fördraget om den Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) i det att den hindrar tjänstetillhandahållare att fritt erbjuda sina tjänster till potentiella kundföretag. Bestämmelsen begränsar såväl bemanningsföretags som bemanningsanställdas fördragsfästa rätt till fri rörlighet och strider därför även mot artikel 45 FEUF om fri rörlighet för arbetstagare.

 

Bemanningsföretagen framför nu sitt fjärde klagomål till EU-kommissionen över de orimliga hinder som drabbar bemanningsanställda och deras arbetsgivare sedan Sverige misslyckats med att införliva EU-lagstiftningen i svensk lag.

 

Du kan hitta klagomålet i sin helhet här.