Bemanningsdirektivet har två syften

Den statliga utredning, som är första steget inför Sveriges implementering av bemanningsdirektivet har nu startat. Gabriella Sebardt, Bemanningsföretagens förbundsjurist, ingår i referensgruppen.

Utredningen ska föreslå åtgärder för att genomföra Bemanningsdirektivet i Sverige. Direktivet innehåller dels regler att bemanningsanställda ska behandlas lika som kundens anställda. Dels en uppmaning till medlemsländerna att ta bort hinder för personaluthyrning.

- Bemanningsdirektivet måste införas på ett sätt så att det inte förstör den svenska modellen, säger Gabriella Sebardt. Skydd för bemanningsanställda finns redan i Sverige, direktivet är skrivet för att råda bot på problem som finns i många EU-länder men inte här.

Hindren för branschens verksamhet kan åtgärdas med enkla medel. I Sverige finns fyra områden där bemanningsbranschen och deras anställda diskrimineras, som den svenska regeringen bör göra något åt.

  • Visstidsanställda i bemanningsbranschen får inte a-kassa mellan anställningarna, på samma sätt som anställda i andra branscher.
  • Ett företag som under en kort tid eller vid behov av särskild kompetens vill anlita ett bemanningsföretag måste förhandla enligt medbestämmandelagen. Det behövs inte om företaget vill anlita företag i andra branscher.
  • Arbetsförmedlingen gör i vissa fall undantag från kraven på varseltider vid driftsinskränkningar, dock inte för bemanningsföretag.
  • En anställd som sagt upp sig för att ta jobb hos ett bemanningsföretag får inte ha uppdrag hos sin förra arbetsgivare förrän efter ett halvår.