Bemanningsdirektivet - en ödesfråga för den svenska modellen

Nyligen påbörjades regeringens arbete med att översätta bemanningsdirektivet till svensk rätt. Direktivet utgör ett allvarligt hot mot den svenska modellen eftersom bemanningsbranschens parter fråntas rätten att förhandla om löner och anställningsvillkor. Regeringen kan emellertid besluta om att den svenska modellen fortsatt ska gälla. Bemanningsföretagen har inlett ett intensivt arbete för att säkerställa ett förnuftigt svenskt genomförande.

Ett europeiskt initiativ

Bemanningsdirektivet är ett EU-direktiv som anger vilka arbets- och anställningsvillkor som ska gälla för personal som hyrs ut av bemanningsföretag. Enligt EU-kommissionen ska direktivet bidra till att stärka den uthyrda personalens trygghet och tillgodose kundföretagens behov av flexibel personalförsörjning. Huvudregeln i direktivet är att den uthyrda personalen ska ha samma lön och anställningsvillkor som den skulle ha haft om den vore anställd i kundföretaget, i enlighet med den så kallade likabehandlingsprincipen.

Hot mot den svenska modellen

Oförändrat innebär direktivet ett kraftigt avsteg från den svenska modellen. I Sverige bestäms lön och anställningsvillkor genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Direktivets huvudregel innebär däremot att den lön och de anställningsvillkor som ska gälla för den uthyrda arbetstagaren beslutas i lag och indirekt av någon annan – helt utan medverkan från representanter för vare sig arbetstagaren eller för bemanningsföretaget. Risken är alltså stor att själva kärnan i den svenska modellen lagstiftas bort.

Tack vare ett innovativt näringsliv och ett framgångsrikt samarbete mellan arbetsmarknadens parter är den svenska bemanningsbranschen idag en av Europas mest välutvecklade. Bemanningsbranschen är fullt inordnad i gängse arbetsmarknad och arbetstagaren har tillsvidareanställning i bemanningsföretaget och lön mellan uppdragen. Med andra ord har vi i Sverige redan uppnått det som EU-kommissionen vill att resten av Europa ska uppnå – en bemanningsbransch som förenar trygghet med flexibilitet. Utifrån svenskt perspektiv är direktivets huvudregel därför inte nödvändig.

Undantagsmöjligheter finns

Direktivet innehåller undantagsmöjligheter som riktar sig till länder som redan har skapat en fullt god trygghet för den uthyrda personalen, till exempel genom kollektivavtal. Den svenska regeringen kan, om den bara vill, rädda den svenska kollektivavtalsmodellen och skapa förutsättning för en fortsatt välfungerande och framgångsrik bemanningsbransch.

Intensivt arbete för Bemanningsföretagen

Bemanningsföretagen har inlett ett intensivt arbete för att säkerställa att direktivet införs i Sverige på ett sådant sätt så att dagens ordning kan bestå. Bemanningsföretagen har bland annat träffat ansvariga tjänstemän på Arbetsmarknadsdepartementet, och ska i dag den 12 januari möta Riksdagens arbetsmarknadsutskott. Förfrågningar om möten har gått ut till såväl näringsminister Maud Olofsson som arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin samt till Riksdagens näringsutskott.

Självklart kommer medlemmarna att kontinuerligt uppdateras om resultaten av dessa aktiviteter och möten.

Medlemmarnas medverkan

Direktivet innehåller också regler om att bemanningsbranschen inte får särbehandlas på ett negativt sätt. Hinder för bemanningsföretag och uthyrd personal ska därför inventeras och om möjligt tas bort. Bemanningsföretagen förbereder en skrivelse till Arbetsmarknadsdepartementet som bland annat ska föreslå att tillämpning av A-kassan vid visstidsanställningar ska vara samma för alla, och att undantag i främjandelagen avseende varselregler även ska gälla för bemanningsföretag.

För att Bemanningsföretagens skrivelse ska vara så heltäckande som möjligt önskas medlemmarnas inspel och förslag på andra hinder som bör tas bort. En särskild förfrågan om detta kommer att gå ut inom kort.

Att bemanningsdirektivet genomförs i Sverige på ett förnuftigt sätt kommer att ha högsta prioritet för Bemanningsföretagen, och vi hoppas på medlemmarnas fulla engagemang och stöd.

Henrik Bäckström, Förbundsdirektör Bemanningsföretagen