Det som började som en finansiell kris, blev en ekonomisk kris och skapade i sin tur en svår arbetslöshet i hela Europa. Vi behöver nu snabb individuell och monetär stimulans. Varje enskilt land måste ta sitt ansvar men även ett globalt samarbete är nödvändigt.

Behovet av kompletterande aktörer kommer med all säkerhet bli stort framöver. En kris som knappt nått sin kulmen, brist på framtidstro och med en massarbetslöshet som hägrar i kombination med krav på unika, individuella lösningar som samtidigt matchar arbetsmarknadens behov. – Att tackla verkligheten är övermäktigt en enskild aktör och fler behövs för att utveckla individens anställningsbarhet, skapa nya jobb, samt matcha individuell kompetens med behov.

För Sveriges del krävs även en konkretisering av vilka aktörer som ska fokusera på vilken del, i ledet ”till anställning”. De arbetslösa kan delas in i olika kategorier utifrån arbetslöshetens längd och individuella förutsättningar. För en så effektiv process som möjligt bör aktörerna komplettera varandra, dels ifråga om vem som ska möta vilken kategori och även vem som ska göra vad inom hanteringen av respektive kategori. Den arbetssökande kräver helt unik hantering för att få sin unika lösning. Om alla aktörer specificerar sina målgrupper kan vi nå snabba resultat med högsta kvalitet.

Bemanningsföretagen deltog den 14-15 maj i en av EU-kommissionen initierad arbetsmarknadskonferens i Bryssel. Konferensen har rubriken ”Labour Market institutions in times of crisis – Challenges & experiences” och ägde rum i ett dystert Europa, med en förväntad genomsnittlig arbetslöshet på över 10 procent med nationella skillnader. Det är en överväldigande siffra som i praktiken gör 4.5 miljoner arbetslösa i Europa bara under 2009.

Med utgångspunkt i Lissabonstrategin träffades medlemsländerna för att diskutera och utbyta erfarenheter kring hur vi kan möta den demografiska utvecklingen, nå ekonomisk tillväxt och säkra sysselsättningen framöver. Hur arbetar den offentliga arbetsförmedlingen i ljuset av den finansiella krisen? Vilka är framgångsfaktorerna för att hantera krisen och vilka utmaningar står vi inför?

En recession är vanligen ett cykliskt, strukturellt element. Denna återgång har dock inte en kurva som formen av ett V, utan snarare som ett U. Det vill visualisera att det förmodligen kommer att bli en längre och djupare kris med återhämtning först 2010 - 2012 och därför ställa större krav på medlemsländernas hantering av densamma. Frågan är om vi överhuvudtaget kan prata i termer om en konjunkturdal som sedan återgår till den arbetsmarknad som vi är vana vid. Vi står måhända inför en strukturomvandling av arbetsmarknaden där snabbhet och större flexibilitet kommer att vara det naturliga mötet av förändringar.

Under konferensen belyste ett antal representanter från olika delar av den europeiska arbetsmarknaden den ekonomiska krisen och dess effekter, samt behovet av kompletterande aktörer till den offentliga institutionen för att klara av arbetet att matcha individens kompetens med företagens behov.

Uppmaningar

Europeiska kommissionens, Mr Vladimir Spidla inledde konferensen med kommissionens utgångspunkt i frågan; att stötta det som sker i respektive land, men han poängterade samtidigt vikten av ett nationellt ansvar.

Ms Donna Koeltz, ILO, uppmanade nationerna att ta chansen att se denna omvälvande tid som en möjlighet till utveckling av våra nationella kompetenser, till att möta det framtida behovet av kunnande, gällande exempelvis teknik och miljömedvetenhet.

Hon uppmanade alla länder och parter till att lyfta sig ett snäpp. Denna kris ställer högre krav på åtgärder och snabb handling, då denna recession är värre än den som drabbade Europa i början av 90-talet. Vi måste se krisen som en möjlighet till rekonstruktion.

- Vi måste lära av de misstag som vi gjorde under den förra krisen. Vilka åtgärder hade vi då? Vad fungerade inte så bra? Vad kan vi göra nytt? Vi får inte fastna i samma beprövade lösningar som sist, och som inte fungerade, sa Donna Koeltz.

Utmaningar

Det elementära är att genom krisen upprätthålla de arbetstillfällen som finns. Det är svårt i goda tider, och ännu svårare nu. Det är en utmaning och kräver nya grepp.
Branschen behöver arbeta mer konkret med flexicurity. Förbättra sina tjänster för företagens skull – så att de får hjälp med matchning av behov och kompetens och förbättra anställningsbarheten hos de arbetssökande. Insatserna för kompetensutveckling är inte enbart för den kris som vi befinner oss i nu, det handlar om en investering för framtiden.

Vi måste eliminera risken för felmatchning. Det här kan bara fungera om de offentliga och privata aktörerna arbetar sida vid sida.

Utmaningen är att konkretisera vilka typer av jobb som efterfrågas i framtiden, och hållbart kompetensutveckla i linje med vad som efterfrågas. dessa.
Avslutade gjorde Mr Xavier Prats Monne (Director ”Employment, Lisabon Strategy, International affairs” Directorate General ”Employment, Social affairs and equal opprtunities”, European Commission ). Han visade på tre prioriteringar för medlemsländerna att ta med sig hem i sitt fortsatta arbete:

1. Håll kvar människor i arbete och skapa nya jobb. Ett sätt kan vara olika modeller för arbetstidsförkortning samt deltids kompetensutveckling. Flexicurity.

2. Utbilda. Framtidens jobbinnehåll kommer att ställa krav på högutbildad kompetens.

3. Förbättra tillträdet till arbetsmarknaden för alla grupper .