2010-03-23
I avtalsrörelsen har bemanningsfrågan framställts som avgörande. Tjänstemännens och akademikernas nya avtal med industrins arbetsgivare innehåller en reglering av bemanning som bör tjäna som norm för andra avtalsområden. I annat fall måste företag inom alla sektorer och branscher finna alternativa personallösningar för att inte försämra dagens konkurrensförmåga.
Bemanningsföretags tjänsteutbud har utvecklats starkt de senaste åren. Det handlar om en mix av personaluthyrning, rekryteringsuppdrag, omställningstjänster och personalentreprenader. Att begränsa kundföretags möjligheter att anlita dessa tjänster innebär otroligt svåra gränsdragningsproblem. I LO-tidningen framför också Unionen att gränsdragningen till andra bemanningsliknande former som konsulter är svår.
Det återstår dock många andra avtalsområden i årets avtalsrörelse. Inom olika avtalsområden ställs olika långtgående krav på bemanningsbegränsningar. Alltifrån totalt förbud, fackligt veto till vissa maximala andelar bemanningspersonal.
Krav föder nya krav
Med fackens begränsningskrav på att anlita bemanningsföretag måste kundföretagen finna nya lösningar, alltså föds kompensationskrav.
- Det handlar för kundföretag om att kompensera sig för bortfallet av bemanningslösningarnas fördelar, säger Bemanningsföretagens förbundsdirektör Henrik Bäckström.
- Det innebär att bemanningsföretag i sin tur måste kompensera sig för minskade möjligheter att få uppdrag hos kundföretag, och därmed minskade möjligheter att sysselsätta sina anställda, säger Henrik Bäckström.
Sammanfattningsvis innebär bemanningsbegränsningar ett lopp mot allt kortare uppdrag och kortare anställningar för bemanningsanställda. Jämför detta med dagens modell: långa uppdrag och långa anställningar.
Tillbaka