Varför har EU egentligen antagit ett särskilt bemanningsdirektiv?

- Bemanningsbranschen i Europa är långt ifrån enhetlig och är i många medlemsländer både outvecklad och dåligt reglerad. Samtidigt finns det många bemanningsföretag som rör sig över gränserna och EU-kommissionen ville därför skapa gemensamma spelregler. Som den svenska bemanningsbranschen ser ut finns egentligen inget behov för den här typen av regler.

EU började framtagande av bemanningsdirektivet redan 2002. Varför har det tagit så lång tid?

- När Kommissionen kom med sitt förslag till bemanningsdirektiv hade detta inte förankrats tillräckligt i medlemsstaterna. Britterna blockerade förslaget under många år eftersom man inte tyckte att direktivet tog tillräcklig hänsyn till den brittiska marknaden med mycket korttidsuthyrd personal. Det var först när ministerrådet nu i somras hittade en kompromiss som direktivet lossnade.

Som nästan alla andra branscher omfattas bemanningsbranschen av kollektivavtal. Kommer direktivet att påverka förhandlingsordningen för oss här hemma?

- Vi har en av de mest allra mest välutvecklade bemanningsbranscherna i Europa. Till skillnad från de flesta medlemsländer är bemanningsbranschen i Sverige fullt ut inordnad i den gängse arbetsmarknaden. Om de grundläggande spelreglerna har det länge funnits full samsyn mellan oss på arbetsgivarsidan och facken. Men bemanningsdirektivet är en udda fågel för oss i Sverige eftersom direktivets huvudregel är att lagfästa sådant som vi i Sverige beslutar i kollektivavtalen, men eftersom det finns särskilda bestämmelser som kan användas för länder med kollektivavtal kan vi – om regeringen vill – försvara den svenska modellen.

Nu ligger direktivet för genomförande i Sverige. Hur borde regeringen agera?

- När direktivet beslutades i EU infördes ett par undantagsregler som särskilt riktar sig till de länder som har kollektivavtalsmodell. Det viktigaste nu är att direktivet – när det skall översättas till svensk rätt – införs på ett sådant sätt så att den ordning som gäller på den svenska arbetsmarknaden kan bestå på samma sätt som idag. Detta går bara regeringen vill! I grunden handlar detta faktiskt om att försvara den svenska modellen.

Innebär direktivet andra nyheter för bemanningsbranschen?

- Under EU: s mångåriga arbete med att ta fram direktivet svängde Bryssels syn på bemanningsbranschen till en klart mer positiv hållning. I det antagna direktivet finns till exempel regler om att bemanningsbranschen inte får särbehandlas på ett negativt sätt. För oss i Sverige kan det till exempel innebära att de diskriminerande reglerna för avstängning från A-kassan om man periodvis varit uthyrd borde försvinna.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen har utretts i ljuset av EG-domstolens avgörande i det så kallade Laval-fallet. Finns det kopplingar mellan "lavalfrågan" och bemanningsdirektivet?

- Det finns flera kopplingar. När regeringen kommer med sitt förslag till hur bemanningsdirektivet skall göras om till svensk lag blir tolkningen av lavalfrågan viktig eftersom den till viss del avgör hur en kommande bemanningslag kan utformas. I grunden är jag dock helt övertygad om att det finns en stor vilja från regeringen att så långt som möjligt stå upp för den svenska modellen när den anpassas till EG-rätten.

Lena Martinell Åkerblom