Från och med den 1 januari 2010 gäller de nya regler om åtgärder som ska erbjudas de personer som har varit långvarigt sjuka och som inte längre har rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Dessa åtgärder är ett led i den omfattande reform av sjukförsäkringen som påbörjades med införandet av rehabiliteringskedjan den 1 juli 2008. Den reformen innebar att det infördes ett antal fasta tidpunkter i sjukförsäkringen, bland annat att antalet sjukpenningdagar begränsas till 364 dagar inom en ramtid av 450 dagar. Förlängd sjukpenning kan dock beviljas i ytterligare 550 dagar under vissa omständigheter.
Åtgärderna syftar till att personer som varit frånvarande mycket länge och inte längre har rätt till ersättning från sjukförsäkringen ska få stöd för återgång i arbetslivet.
Många personer kommer under 2010 att förlora rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Det handlar om tre grupper som nått det maximala antalet dagar med ersättning från sjukförsäkringen nämligen:
Personer som påbörjade en period med förlängd sjukpenning den 1 juli 2008, och som därför inte har rätt till sådan ersättning efter den 1 januari 2010.
Personer som beviljats förlängd sjukpenning efter den 1 juli 2008 och som vid någon tidpunkt efter den 1 januari 2010 kommer att ha tagit ut maximala antalet dagar.
Personer som haft tidsbegränsad sjukersättning under 18 månader med stöd av övergångsbestämmelser och som inte har en sådan nedsättning av arbetsförmågan att försäkringskassan beviljar sjukersättning (tills vidare).
De personer som berörs får information av Försäkringskassan via brev cirka fyra månader innan ersättningen upphör och erbjuds då ett s.k. överlämningsmöte med Arbetsförmedlingen.
För företagen finns ett antal frågor att hantera med utgångspunkt i sjukförsäkringen.
Hur ska Försäkringskassan pröva arbetsförmågan efter 180 dagars sjukfrånvaro eller förlängd sjukpenning i vissa fall?
Efter 180 dagars sjukfrånvaro ska Försäkringskassan pröva den enskildes arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden. Denna prövning ska kunna skjutas upp om det finns särskilda skäl samt om det i annat fall kan anses som skäligt. När arbetsförmågan varit nedsatt under 365 dagar ska prövningen ske mot hela arbetsmarknaden om det inte anses oskäligt. Det här är en utvidgning i förhållande till de ursprungliga reglerna i rehabkedjan och har tillkommit för att förtydliga hur svårt sjuka ska prövas.
Den som är arbetsoförmögen till följd av en allvarlig sjukdom ska kunna få sjukpenning med 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten även om sådan ersättning redan lämnats för 364 dagar.
Det blir också möjligt att betala förlängd sjukpenning för fler än 550 dagar om den försäkrade är:
- intagen på sjukhus
- på grund av sjukdom får omfattande vård eller om sådan sjukvård ges i hemmet eller
- till följd av sjukdom fått en avgörande förlust av verklighetsuppfattningen.
De nya reglerna tillämpas från och med den 1 januari 2010.
Almega kommenterar
När rätten till sjukpenning upphör kan medarbetaren avisera att man har för avsikt att återkomma i tjänst eftersom det – förutom försörjningsstöd från socialtjänsten och a-kassa är det enda sättet att försörja sig. Arbetsgivaren bör givetvis under sjukpenningperioden ha regelbunden kontakt med medarbetaren och kontinuerligt bedöma huruvida det finns en möjlighet att återgå till befintliga arbetsuppgifter eller andra lediga arbetsuppgifter som den enskilde kan utföra. Ett antal scenarier kan inträffa:
- Medarbetaren är frisk och återgår i befintligt arbete
- Medarbetaren blir omplacerad till andra arbetsuppgifter
Om det sen visar sig att detta inte fungerar kan anställningen upphöra enligt sedvanliga arbetsrättsliga regler.
- Arbetsgivaren konstaterar att det inte finns möjlighet att erbjuda arbetsuppgifter och enligt sedvanliga arbetsrättsliga regler genomför en uppsägning p g a personliga skäl.
- Medarbetaren säger sig fortfarande inte var helt frisk men väljer attåtergå i arbete.
I dessa fall riskerar arbetsgivaren att strax därefter få en ny sjukskrivning. Arbetsgivaren har då att pröva arbetsförmågan för att avgöra rätten till sjuklön. Om sjuklön inte utbetalas kan medarbetarens fackliga organisation lägga ett tolkningsföreträde och arbetsgivaren har då att omedelbart att påkalla förhandlingar.
Observera att säga upp någon på grund av personliga skäl, t ex sjukdom, fodrar att arbetsgivaren har vidtagit ett antal åtgärder för att det överhuvudtaget ska vara möjligt. När den anställde varit sjukfrånvarande så pass lång tid som det här blir fråga om torde det i många fall vara möjligt att säga upp p.g.a. sjukdomen, förutsatt att det av läkarintyg framgår att den anställde inte kan förväntas återfå sin arbetsförmåga hos den aktuella arbetsgivaren, att omplaceringsmöjlighet saknas och det saknas möjlighet att anpassa arbetet. Kontakta dock alltid Almega för rådgivning innan ni fattar något beslut.
Rätt till sjuklön från arbetsgivaren för dem som inte längre har rätt till sjukpenning eller sjukersättning m.m.
Begreppet sjukperiod
Sjuklönelagen (SjlL) definierar sjukperiod som (7 § andra stycket) ”sådan tid under vilken arbetstagaren i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 4 §.”
I 4 § (SjlL) anges att ”Sjuklön utges vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan.” Dessutom anges att med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av sjukdom och för vilken utgivits sjuklön eller vissa andra former av ersättning från det allmänna och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört (dvs. konvalescenstid).
I propositionen till sjuklönelagen förklaras inte begreppet sjukperiod närmare. Definitionen av begreppet sjukperiod i sjuklönelagen överensstämmer i stort med motsvarande begrepp i 27 kap 26 § socialförsäkringsbalken (tidigare 3 kap 4 § sjunde stycket lagen om allmän försäkring (AFL). Där anges: Som sjukperiod anses tid, då en försäkrad 1. i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 2 §, 2. har rätt till sjukpenning enligt 6 §, eller har rätt till rehabiliteringspenning enligt 31 kap. 2 och 3 §§.
I 27 kap 2-3 §§ socialförsäkrngsbalken (tidigare 3 kap.7 § AFL) anges följande: En försäkrad har rätt till sjukpenning vid sjukdom som sätter ned hans eller hennes arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Med sjukdom likställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av sjukdom för vilken det lämnats sjukpenning, om tillståndet fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört" och "Vid bedömningen av om den försäkrade är sjuk ska det bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden.
27 kap 6 § socialförsäkringsbalken (tidigare 3 kap 7 b § AFL) reglerar rätten till sjukpenning i syfte att förebygga sjukdom eller nedsättning av arbetsförmågan.
Sjuklöneansvar efter tid med tidsbegränsad sjukersättning
När den försäkrades tid med tidsbegränsad sjukersättning löper ut upphör rätten till ersättning från sjukförsäkringen. Frånvaroperioden har inletts med sjuklöneperiod följt av sjukpenning som övergått till tidsbegränsad sjukersättning. I det fall den anställde sjukanmäler sig hos arbetsgivaren (om anställningen inte upphört) på nytt i direkt anslutning till att sjukersättningen upphört måste arbetsgivaren ta ställning till om det är en ny sjukperiod som ska inledas med en sjuklöneperiod eller inte.
Försäkringskassan tolkar 27 kap 26 § socialförsäkringsbalken (tidigare 3 kap 4 § sjunde stycket AFL) så att tid med sjukersättning och aktivitetsersättning inte kan anses ingå i en sjukperiod. Detta innebär i praktiken att en anställd som inte längre har rätt till tidsbegränsad sjukersättning, och som fortsätter att vara sjukfrånvarande efter att dagar med sjukersättning tagit slut, inleder en ny sjukperiod och att därmed sjuklön ska utbetalas. I och med att medarbetaren återgår i tjänst och därefter är helt eller delvis närvarande under 14 dagar tjänar han in ny semester om han blir frånvarande igen.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) som Arbetsgivarverket delar Försäkringskassans bedömning att tid med sjukersättning bryter sjukperioden.
Svenskt Näringsliv och Almega är tveksam till denna tolkning. Eftersom tid med såväl sjukpenning som tillfällig sjukersättning förutsätter att arbetstagaren varit frånvarande på grund av sjukdom är det en rimligare tolkning att hela frånvaron är att betrakta som en och samma sjukperiod.
Rekommendation
Det finns ingen befintlig rättspraxis som belyser frågan huruvida tid med sjukersättning ingår i en sjukperiod eller inte. Vi rekommenderar företagen att tillämpa försäkringskassans tolkning.
Det bör dock observeras att en anställd som varit tillbaka i arbete efter period av sjukersättning bryter sjukperioden genom arbetsperioden.
Sjuklöneansvar när rätten till sjukpenning upphört
Om en anställd som varit sjukfrånvarande och förbrukat dagarna med sjukpenning enligt AFL väljer att inte delta i förberedande arbetsmarknadspolitiskt program följer 87 dagar utan ersättning från sjukförsäkringen. Om den anställde begär sjukpenning på nytt och visar att arbetsförmågan varit helt nedsatt i förhållande till den reguljära arbetsmarknaden under hela frånvaroperioden, kan Försäkringskassan bevilja sjukpenning på nytt. Det blir i detta fall inte fråga om någon ny sjuklöneperiod.
Kan en arbetsgivare neka att betala sjuklön då frågan om sjukperiod är tvistig?
Arbetsgivaren har möjlighet att neka till att betala sjuklön med angivande av att sjuklöneperiod redan fullgjorts i samband med att sjukfrånvaroperioden inleddes. I det fall frågan om sjuklön blir tvistig kan detta bli en lönetvist enligt 35 § MBL som i sista hand avgörs i Arbetsdomstolen.
Kan en anställd begära ersättning från Försäkringskassan om frågan om sjukperiod är tvistig?
Försäkringskassan kan enligt SjlL 20§ besluta att betala ersättning för sjuklöneperiod som sedan återkrävs av arbetsgivaren om tvisten avser:
- Nedsättning av arbetsförmåga
- Omfattningen på nedsättning av den anställdes arbetsförmåga
- Huruvida anställningsförhållande föreligger.
Detta betyder att om tvisten enbart gäller tolkningen av begreppet sjukperiod kan inte s.k. sjuklönegaranti utbetalas av Försäkringskassan.
Stöd av Arbetsförmedlingen för återgång i arbete
De personer som förlorar rätten till ersättning har varit frånvarande länge och behöver i många fall ett särskilt stöd för att kunna komma tillbaka till arbetslivet. Därför har ett nytt arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram införts. Målgruppen är de personer som saknar eller inte kan återgå tills sitt tidigare arbete och därför skrivit in sig vid Arbetsförmedlingen. Syftet är att programmet ska kunna erbjuda en utredning och kartläggning av individens behov av stöd för återgång i arbete, utifrån individens behov och förutsättningar. Introduktionsprogrammet pågår som längst under tre månader. Om detta inte leder till en möjlighet att återgå till arbetsgivaren eller till ett nytt arbete erbjuds den enskilde fortsatt stöd genom Arbetsför-medlingens ordinarie insatser.
En person som deltar i introduktionsprogram har rätt till aktivitetsstöd.
Tjänstledighet för deltagande i introduktionsprogram
Troligen har ungefär hälften av de personer som erbjuds att delta i arbetsmarknadspolitiskt program sin anställning kvar. För att då kunna delta i programmet krävs att arbetsgivaren har beviljat tjänstledighet utan lön. En anställd som är deltidssjukskriven måste bara ansöka om tjänstledighet på den del som sjukskrivningen omfattar. Arbetsgivaren är inte skyldig att bevilja tjänstledighet i dessa situationer och en bedömning bör göras i det enskilda fallet om det kan vara lämpligt att bevilja tjänstledighet eller inte.
Arbetsförmedlingen kommer att begära ett skriftligt intyg som styrker att tjänstledighet utan lön är beviljad innan beslut fattas om arbetslivsintroduktion och aktivitetsstöd.
Almega kommenterar:
I samband med införandet av rehabkedjan 1 juli 2008 infördes en lagstiftning (Lag 2008:565 om rätt till ledighet för att p g a sjukdom prova annat arbete, Almega arbetsgivarnytt 2008-07-01) med innebörden att arbetstagaren har rätt att vara tjänstledig i max nio månader från sin anställning för att på grund av sjukdom prova annat arbete. Kravet är att den anställde har ingått ett anställningsavtal med en annan arbetsgivare under tiden från och med dag 91 – 180 i sjukskrivningsperioden.
Denna lag berör inte de frågor om tjänstledighet som har att göra med att den anställde överförs till Arbetsförmedlingen. Om arbetstagaren helt eller delvis anses ha arbetsförmåga hos den egna arbetsgivaren, och därmed arbetsskyldighet, är Almegas rekommendation att arbetsgivaren beviljar tjänstledighet för arbetstagaren deltagande i Arbetsförmedlingens introduktionsprogram. Vi vill dock informera om att i den händelse introduktionen inte leder till annat arbete kommer frågan om fortsatt tjänstledighet för att t ex delta i arbetsmarknadspolitiska program uppkomma. Om den anställde i stället väljer att efter genomfört introduktionsprogram återgå i arbete hos arbetsgivaren och därefter blir sjuk igen påbörjas en ny sjuklöneperiod.
I och med att medarbetaren återgår i tjänst och därefter är helt eller delvis närvarande under 14 dagar tjänar han in ny semester om han blir frånvarande igen.
Arbetsträning hos ordinarie arbetsgivare
Personer som på grund av arbetsoförmåga till följd av sjukdom inte har kunnat återgå i arbete kan, inom ramen för deltagande i förberedande arbetsmarknadspolitiska program, vara i arbetsträning hos sin ordinarie arbetsgivare. Arbetstagaren kommer då att vara tjänstledig från sin ordinarie tjänst och kommer att erhålla aktivitetsersättning.
Syftet är att ge personen möjlighet att pröva återgång i ordinarie arbetsuppgifter alternativt att pröva andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren.
En del arbetssökande inom programmet Arbetslivsintroduktion kan vid inträdet i programmet delta i pågående arbetsträning finansierad med ersättning från Försäkringskassan. I den situationen kan Arbetsförmedlingen tillsammans med berörd person och arbetsgivaren planera för fortsatt arbetsträning med aktivitetsstöd.
Rätt att få tillbaks sjukpennig
En person som uppburit sjuk- eller aktivitetsersättning men som till följd av sjukdom inte har tillräcklig förmåga att arbeta, delta i arbetsmarknadspolitiskt program eller stå till arbetsmarknadsmarknadens förfogande har rätt att återfå sjukpenninggrundande inkomst (SGI) enligt nya regler. Det innebär att sjukpenning eller förlängd sjukpenning kan betalas ut igen, dock inte under de tre kalendermånader som infaller efter den tidpunkt då sjukersättning eller aktivitetsersättning upphört. I realiteten innebär det en karens om nittio dagar.
Kan arbetsgivaren neka en medarbetare som inte känner sig riktigt frisk eller har ett läkarintyg som sträcker sig längre än sjukpenningperioden att återgå i arbete?
Huvudregeln är att arbetsgivaren inte kan neka en medarbetare att återgå i arbetet. Däremot kan arbetsgivaren pröva den enskildes arbetsförmåga och vidta de åtgärder som följer av detta. En del kollektivavtal har dock regler som innebär att arbetsgivaren kan kräva friskintyg. Kontrollera därför alltid i ditt kollektivavtal.
Sjuklöneansvar efter period med aktivitetsstöd
Aktivitetsstöd i samband med deltagande i förberedande arbetsmarknadspolitiska program (de tre månadernas introduktion på Arbetsförmedlingen) bryter sjukperioden. Det innebär att om en anställd som efter tjänstledighet för att delta i förberedande arbetsmarknadspolitiskt program gör en sjukanmälan till arbetsgivaren inleds den nya sjukperioden med en sjuklöneperiod.
Sjuklöneansvar under tjänstledighet
Om den anställde insjuknar under den tid tjänstledighet beviljats för deltagande i förberedande arbetsmarknadspolitiska program inträder inget sjuklöneansvar. Något sådant ansvar inträder inte heller om tjänstledigheten avbryts i förtid efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställde och inte heller då tjänst¬ledigheten löpt ut. (Jfr Kammarrättsdom nr 2610-04 och Försäkringskassans vägledning 2004:2 version 13 avsnitt 4.4.5).
Byte av anställning
Enligt sjuklönelagen påbörjas en ny sjuklöneperiod i samband med byte av anställning. Detta gäller även om anställningsbytet sker hos samma arbetsgivare. En anställd kan således ha rätt till sjuklön flera gånger under en och samma sjukperiod.
I samband med övergång av verksamhet eller del av verksamhet sker dock inget anställningsbyte. För den arbetstagare som följer med över till den nya arbetsgivaren är det fråga om samma anställning före och efter övergången.
Deltagande i förberedande arbetsmarknadspolitiskt program om tjänstledighet inte beviljats eller vid tjänstledighet med bibehållen lön
Enligt uppgift från Arbetsförmedlingen kan personer som inte beviljats tjänstledighet ändå anvisas till arbetsmarknadspolitiskt program. Ersättningen blir i sådant fall endast 223 kronor per dag i aktivitetsstöd.
Om tjänstledighet med bibehållen lön beviljas kan den anställde också delta i programmet enligt Arbetsförmedlingen.
Mer information
Behöver du ytterligare upplysningar så kontakta ditt lokala kontor, din branschförhandlare eller internetjouren i medlemstjänsten (branschkontakten och internetjouren kräver inloggning).